- 0 kr
Bevara gråskalan !
Detta dokument innehåller mycket som, av läsaren, kan feltolkas, missuppfattas och göras fel. Det mesta i detta dokument är inte avsett för ”vanliga” kopister eller ens majoriteten av ”proffs”. Om du inte är säker på vad du gör så gör det inte ! Att modifiera utrustning ställer mycket stora krav på teknisk kunskap och förståelse. Tänk på att garantin förverkas om du börjar ”meka” själv med apparaterna. |
Det finns flera orsaker till kvalitetsförlust i den fotografiska processen, denna TI är i huvudsak inriktad på ströljus. Ströljus och reflexer orsakar förlust av kontrast, separation och detaljer i både ljusa och mörka delar av bilden. Vanligast är att man försöker kompensera för ströljuset genom att höja kontrasten vid framkallningen av filmen eller genom att kopiera på ett hårdare papper, detta gör att tonskalan förskjuts och förvrängs, vilket ger en ytterligare kvalitetsförsämring på den färdiga kopian.
Givetvis är bästa lösningen att istället försöka nedbringa ströljuset till ett minimum.
Det första steget är i kameran där ströljuset ger en kvalitetsförlust i de mörka delarna av motivet.
Steg två är vid kopieringen, där förlusten är i de ljusa delarna av bilden.
Lösningen är nästan alltid ”svart sammet” (självhäftande eller som limmas på plats), eller djupmatt svart lack, om man inte kan modifiera utrustningen på annat sätt.
Mest ”icke reflekterande” är sammeten, men den kan av olika orsaker inte användas på alla ställen.
Det man skall göra är alltså att följa ljusets väg genom utrustningen och se var man kan ”göra en insats”. Ett lämpligt ”verktyg” i jakten på reflekterande ytor, kan vara en kompaktkamera med inbyggd blixt och macrofunktion.
Steg ett, kameran.
Det absolut bästa sättet att få ner ströljusnivån i kameran är att släppa in så lite som möjligt.
Detta görs genom att använda ett väl avpassat motljusskydd.
Bäst är ett motljusskydd typ kompendium som är rektangulärt, avpassat för negativformatet och ställbart för kamerarörelser. Man bör kontrollera att inte motljusskyddet ger upphov till ströljus genom att t.ex. vara för litet (så att det fungerar som en tratt som reflekterar in ströljus i optiken) eller grått istället för icke-reflekterande svart. Men å andra sidan är ett ”dåligt” motljusskydd avsevärt bättre än att inte ha något motljusskydd alls.
På ett motljusskydd typ kompendium kan man lätt montera en mask (t.ex. av svart papp ) framför öppningen så att den överensstämmer med negativformatet. Detta gör att man maskar snävast möjligt runt negativet så att inget ljus (som inte skall vara med på bilden), kommer in i kameran.
Ett vanligt, runt, hopfällbart motljusskydd av gummi, kan kontaktlimmas på en liten, svart skiva med ett utskuret rektangulärt hål.
Eftersom man maskar snävt är det mycket viktigt att kontrollera att vignettering inte sker !
Bilden visar exempel på (enklaste sortens, tejp och papp...) maskning av kompendium.
Interna reflektioner i optiken är inget som användaren kan göra något åt, så det hoppar vi över.
Interna reflektioner inne i kameran kommer från delar och ytor mellan bakre linsen och filmen. Ett klassiskt exempel är om man inte har ett bra motljusskydd, då reflekteras ljuset från himmel (eller motsvarande), ner
på kamerans insidas botten, precis framför filmen, för att därefter reflekteras upp på filmen.
En annan orsak till ströljus och kvalitetsförsämring är att ljuset träffar filmen och studsar mot optiken eller optikplattan och sedan tillbaks till filmen igen.
Bilderna visar: En europeisk 4x5”-kameras optikplatta bakifrån, optikplattan är maskad med tre remsor ”sammet” för att verkan av ströljusmaskningen skall bli tydlig.
En småbildskameras bakre lins och bottenplatta. Småbildskamerans reflekterande ytor (t.ex. ringen runt bakre linsen) maskas med djup-matt svart lack, bottenplattan kan maskas med ”sammet”.
Detta gäller även för mellanformatskameror. Denna maskning utförs för att dämpa reflektionen från filmen, till kamerans insida och tillbaks till filmen.
Många kameror för mindre format har detaljer som sticker ut i närheten av negativplanet, dessa bör kontrolleras och vid behov maskas. Det är viktigt att kontrollera att inte maskningen stör kamerans funktion! Vissa ytor i närheten av filmplanet kan vara i stort behov av att lackas med djup-matt svart lack eller täckas med ”sammet”, för att inga direkta ”speglingar” skall kunna uppstå.
Steg två, förstoringsapparaten och mörkrummet.
Steg två består egentligen av flera skilda orsaker till kvalitetsförlust, dels förstoringsapparaten, dels avmaskningsram och dels mörkrummet.
Mörkrummet.
Mörkrummet kan i sig orsaka en kvalitetsförlust i kopian.
Det är ju så att den absolut största mängden ljus kommer ut genom optiken och träffar papperet. Men det är inte så att ljuset ”liksom fastnar” i papperet, utan det reflekteras och ”studsar omkring” i hela mörkrummet.
Att eliminera detta är den viktigaste ”ströljus-maskningen” du kan göra !
( Det är faktiskt så att detta är den enda maskningen som 99% av alla kopister behöver göra ! )
Vissa som jagar ströljus sätter på ett objektivlock på förstoringsoptiken och tänder förstoringsapparaten för att
se om apparaten ”läcker ströljus”. Är förstoringsapparaten inte helt felkonstruerad, så är det lilla ljus som kommer ut ”fel väg” helt försumbart jämfört med det ljus som kommer ut genom optiken !
Gör alltså tvärtom istället, lägg ett papper i avmaskningsramen, tänd förstoringsapparaten och titta i taket och på väggarna...
...Oj, Oj, Oj, Fram med den matt-svarta målarfärgen och en roller.
( Om man inte vill måla på väggen kan man köpa svart ”sammetstyg” och sätta upp istället. Det är dock ganska dyrt och lite svårare att få det snyggt uppsatt. )
Helst skall hela området runt förstoringsapparaten vara icke-reflekterande, men vanligast är att man målar en ”avhuggen triangel” på väggen bakom förstoringsapparaten och en halvcirkel i taket. Storleken på ytan som behöver målas beror på flera olika saker: hur stora kopior du skall göra, hur reflekterande rummet är i ”originalutförande”, avståndet till vägg eller annan yta, med mera.
Snyggast blir målningen om man först maskerar med maskerings-tejp, då blir det också lätt att se hur det färdiga resultatet kommer att se ut.
( Alternativet, till att måla matt-svart, om man bara använder svart/vitt material, är att måla hela mörkrummet i en färg som papperet inte är känsligt för (rött). Men frågan är om man står ut med att vistas i ett rum där både väggar och tak är matt röda. )
1.
Bild 1. är från ett mörkrum där största kopian som görs är 30x40, därför har inte så stort område behövt målas.
Bild 2. är från ett mörkrum som är gjort för att kopiera på rullpapper, den minsta kopian som kan göras är 40x50cm. Här har en rejäl triangel målats på väggen, även skåpet (till vänster) är målat matt-svart på den sida som vetter mot förstoringsapparaten.
Taket, över förstoringsapparaten får absolut inte glömmas, det är mycket viktigt att inte en direkt reflektion kan ske från papperet, till taket och tillbaks igen.
Detta sammantaget och efter lite tankeverksamhet, gör också att det antagligen var sista gången som du stod böjd över avmaskningsramen och kopierade iförd en vit T-shirt, eller hur ?
Under exponeringen tar man alltså ett par steg bakåt och man har mörk klädsel på sig.
Avmaskningsramen.
Avmaskningsramen kan ge upphov till ströljus genom sin konstruktion och ytbeläggning.Detta kan ske genom antingen en reflektion från kanten och in på papperet, vilket ger en mörkare ton precis vid kopians kant. Alternativt kan ljuset reflekteras från avmaskningsramens platta till vägg eller förstoringsapparatens pelare och därifrån till papperet.
Det vanligaste är dock att ljuset passerar igenom papperet, reflekteras i avmaskningsramens yta och studsar tillbaka genom papperet. Vid reflektionen mellan ram och papperets undersida blir papperet exponerat utanför det ställe som skulle blivit exponerat, detta gör att kopian inte blir exakt så skarp som man hade tänkt sig.
Bilden visar en vanlig avmaskningsram av traditionell typ. Ur ströljus-synpunkt finns det ett par saker att anmärka på: vänstra och bortre kanten är vinklade och ofta relativt blanka, vilket kan reflektera ljuset i sidled och mot dig, här finns också risk att få en mörkare ton längs dessa kanter. Om möjligt, med hänsyn till linjal-upphängningens kontruktion, bör dessa kanter förses med ”sammet”. Botten plattan är vit och mycket effektiv som ljus-reflektor. Enklast är att låta spray-lacka hela bottenplattan i grått, gult eller röd-gult.
Denna bild visar en proffessionell avmaskningsram med fyra linjaler. Linjalerna är tillverkade av rostfritt stål och kan därför hållas mycket tunna, vilket gör att det inte blir någon kant som kan reflektera ljuset in på kopian. Linjalerna är icke-reflekterande matt-svarta och även när ramen är inställd för max-format så finns det gott om plats ut till linjalernas infästningar. Bottenplattan är lackad i ”Focal-Yellow”, som inte reflekterar några ”skadliga färger” till fotopapperet eller ut i mörkrummet.
Den enda nackdelen med en sådan här ram är, Priset !
Vid arbete med Ortho-film eller Ilfochrome måste underlaget verkligen vara helt matt-svart och icke-reflekterande. Då kan man använda en tillskuren duk av ”sammets-tyg” som läggs på avmaskningsramen. Det är givetvis viktigt att se till att duken ligger helt plant och är utan veck. Duken förvaras lämpligen hängande eller liggande plant så att inga veck eller ”sträckningar” uppkommer.
Förstoringsapparaten.
Ytor ovanför negativilägget är egentligen ointressant, bortsett från eventuell maskning av ströljus som kommer ut i mörkrummet. Negativiläggets ovansida är desto viktigare, punkter att observera är bland annat:
- Ovansidan skall vara matt svart icke-reflekterande, annars finns risk för ”spegling” upp till kondensor/diffbox som sedan reflekterar ner på negativet.
- Kanten som vetter in mot negativet, bör vara så tunn som möjligt och givetvis djup-matt svart, så att inte ljuset reflekteras från kanten in på negativet. Bäst är om negativilägget är ”väl tilltaget” i storlek så att negativet har bra med plats åt alla håll.
- Vid kopiering så använder man ju negativiläggets ovansida till att tejpa masker på (av till exempel svart papper eller helt enkelt genom att applicera svart ”el-tejp” direkt på glaset), så att bara den del av negativet som skall användas blir belyst. Detta är mycket viktigt att göra för att undvika onödigt ströljus!
Negativiläggets undersida skall vara icke-reflekterande, detta gäller även de linjaler som används för att maska negativet på undersidan. Annars kommer ljus att träffa optikplatta och optik, studsa upp till negativilägget och sedan reflekteras ner mot optiken.
Viktigt att notera är alltså att negativet skall maskas på båda sidor vid kopiering !
Bilden visar ett europeiskt negativ-iläggs undersida, som är allt annat än icke-reflekterande. Detta negativilägg är i det närmaste spegelblankt och ger garanterat upphov till kvalitetsförlust !
Optikplattans ovansida, och ovansidan på den platta som optikplattan är monterad på, är mycket viktig ur ströljus-synpunkt. Dessa ytor måste vara helt icke-reflekterande ( helst maskade med sammet), för att undvika reflexer mellan negativiläggets undersida och dessa ytor. Reflexer här ger en rejäl kvalitetssänkning och kan även ge färg- och intensitets-avvikelser.
Bilden visar en europeisk förstoringsapparat sedd uppifrån, med blandbox och negativilägg borttaget. Den spegelblanka ytan på bilden är den platta som optikplattan är monterad på. Reflexer mellan denna yta och negativiläggets undersida ger en rejäl kvalitetssänkning. Här behövs en insats med ”sammet” !
Optikplattan kan, på grund av konstruktion eller ytbehandling, vara en orsak till ströljus. Bäst är om man kan använda en optikplatta som är kupad inåt i bälgen, så att optikens bakre lins ”kommer överst”, och har ett stort tomrum (bälgen) omkring sig.
Bilden visar en optikplatta vars konstruktion kan ge problem. Dels är den för ”trång”, och dels är insidans yta inte icke-reflekterande, utan tvärtom ganska blank. Lösningen här är antingen att köpa en kortare eller också att ge den befintliga en ”omgång” med sammet.
Men som sagt, bäst är en optikplatta som är kupad inåt. Vändbara optikplattor skall alltså vändas till ”småbilds-läge” även vid användning av längre optik. ( Under förutsättning att bälgen räcker till. )
Som tidigare nämnts kan detaljer som når in i eller befinner sig i närheten av strålgången ge upphov till kvalitetsförlust. Förstoringsapparatens huvuds undersida, kan också vara en källa till oönskade reflexer.
Ibland är undersidan försedd med olika rattar, reglage och oregelbundna ytor som kan reflektera det ljus som träffat fotopapperet och reflekterats uppåt mot förstoringsapparaten, tillbaka till papperet.
Bilden visar dels en förstoringsapparats inbyggda filter, som befinner sig ”otäckt nära” strålgången, och dels den oregelbundna undersidan med olika ytor och detaljer. Högst upp på bilden kan man också se en reflex av filterreglage som sticker ut från apparat-huvudets båda sidor.
Bästa lösningen för att ta bort reflexer från apparatens undersida är att förse den med en skiva som har täckts med ”sammet” och omger förstoringsoptiken. Denna skiva bör vara av mycket lätt material och kan till exempel fästas i hållaren för rödfiltret. Man bör se till att skivan är tillräckligt stor för att reflexer från apparatens övriga rattar och reglage också skall undvikas. (Men se upp så att inte skivan ger upphov till vibrationer som försämrar skärpan.)
Bilden visar ovansidan av en platta som fästs i förstoringsapparatens hållare för rödfilter. Plattans undersida, som är vänd ner mot fotopapperet, är försedd med ”sammet” som tar bort alla eventuella reflexer som annars kunnat uppstå. Till vänster om hålet för optiken syns den M6-vagnsskruv som fästs i uttaget för rödfilter.